Lämna Pachamama i fred!
June 24th, 2009Den peruanska polisen skjuter ihjäl Amazonas befolkning när den söker skydda sitt ursprungliga land från att exploateras av icke-peruanska, transnationella företag och bolag, främst vad gäller olja och gas. Minst 60 människor har fått sätta livet till sedan stridigheterna blossade upp, ironiskt nog, på den globala Världsmiljödagen 5 juni.
Redan här har den ny- och omvalde peruanske presidenten Alan Garcia sanktionerat tre brott: dels med att polisen dödar oich skjuter skarpt mot fredliga demonstranter, människor som har en lagstadgad rättighet att demonstrera och protestera (brott mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter) och dels med att sälja ut/exploatera vitala tillika fragila områden i ett eko- och bioskyddat regnskogsområde (UNESCO).
Mördandet började när tungt utrustade helikoptrar i gryningen flög in över Curva del diablo (Djävulskurvan), den plats där motorvägen förenar Amazonas med den norra kusten och som tillsammans med floderna varit blockerade av runt 5000 personer från folken Wampi och Awajún sedan tio dagar, samtidigt som AKM-beväpnade specialagenter slog till på samma gång mot de fredliga demonstranterna. Cirka 100 skadades och 20-25 dog då. I den närliggande staden Bagua, nära den ecuadorianska gränsen, drog människor ut på gatorna i stöd för demonstranterna, de stack några myndighets- och partikontor i brand och så var våldsspiralen igång.
Den 17 juni skedde en omröstning i Perus kongress angående de elva dekret som skulle tillåta exploateringen av naturresurserna, lyckligtvis röstade nu kongressen med liten marginal för att ajournera två av de mest kontroversiella dekreten men dessvärre inte, vilket vore det enda rätta, för att annulera dem helt.
- Vattnet och jorden är inte till salu. Vi ska lyssna på ursprungsfolken från Amazonas och Anderna, gick det att läsa på en banderoll som hölls upp av två kongressledamöter från nationalistpartiet PNP i mitten av kongressalen.
Lokalbefolkning har sedan den 9 april blockerat floder, vägar och ockuperat statligt ägda oljeanläggningar i protest mot de elva nya dekret som diskuterats i samband med det nyligen tecknade frihandelsavtalet med USA. Lokalbefolkningen menar att de nya lagarna gör det lättare för transnationella bolag att exploatera den resursrika regnskogen. Undantagstillstånd har rått i området sen den 9 maj. Men i enlighet med forskningen så mår såväl människor och naturresurser som jorden bäst av att låta dem vara kvar där. Detta är även om inte alla så de flesta miljöorganisationers råd och förhoppning.
De flesta känner vid det här laget till hur beroende vi människor och atmosfären (luften vi andas) är av Amazonas, jordens gröna lunga, och dess bevarande, sårbara och oberörbara status. Jämför man med Perus grannländer är utvecklingen där yttermera oroväckande. I Ecuador nationaliserade nyligen president Rafael Correa oljetillgångarna i dess del av Amazonas, något liknande som president Evo Morales gjorde med gasen i Bolivia för ett par år sedan, även Brasilien har härvidlag tagit flera steg in rätt riktning.
Under årets World Social Forum i Belém, Brasilien, var just dessa frågor i främsta fokus: skyddet för den indigena befolkningen (indianerna) och deras ursprungliga och naturliga habitat samt uppmaningen till alla berörda – regeringar och presidenter, företag och bolag – att upphöra med exploateringen av såväl ursprungsfolken som landområdena. I slutet av maj då det fjärde forumet för ursprungsfolken hölls i Puno, Peru, stod återigen dessa frågor högst upp på agendan. I Peru, Bolivia och Ecuador uppgår ursprungsfolken till nära nog halva befolkningen.
Så med stöd av ovan nämnda forum uppmanar Klimax härmed den peruanska polisen, presidenten och regeringen att omedelbart upphöra med mördandet av Amazonas befolkning och istället respektera deras mänskliga rättigheter, och att riva upp de lagar som tillåter eller komma att tillåta multinationella företag och bolag att explotera Amazonas naturresurser och istället, för jordens och mänsklighetens skull, lämna Pachamama i fred.








Torsdag 4 juni, från kl. 08:30, utanför Hovrätten i Malmö - Hovrättstorget 1 (